stora frågor i Växjö
Efter fyra månader med nästan oavbrutet solsken välkomnade ”Sveriges golvbrunn” Växjö besökarna
till årets släktforskardagar med heldagsregn. Epitetet ”Sveriges golvbrunn”, som anspelar på Växjös rykte
om att vara en ort där det regnar mycket, är inte mitt, utan ingick i stämmoordföranden Sigvard Jakobssons
hälsningsanförande inför årets stämma. Men riktigt sååå mycket regnade det faktiskt inte.
Före årets stämma hölls också traditionsenligt en inledande informationskonferens där huvudnumret var en
presentation av den sittande arkivutredningen och ett efterföljande estradsamtal mellan den ansvarige utredaren,
st.f. riksbibliotekarien Lars Ilshammar, och förbundsstyrelseledamoten och ÖGF-medlemmen Bo Peter Persson,
som själv är stadsarkivarie i Linköping.
Lars Ilshammar påpekade att utredningen fortfarande är i ett skede där inga slutsatser dragits. Deltagarna fick sig
alltså inga skarpa förslag till del. Han berättade istället att utredningens syfte är att säkerställa samhällets tillgång
till allmänna handlingar nu och i framtiden. Den senaste utredningen presenterades för 30 år sedan, långt innan
Internet och den pågående digitaliseringen ens var möjligt.
Det finns alltså all anledning att anpassa lagstiftningen efter dagens situation där i stort sett all myndighetsutövning
bygger på digital kontakt med medborgarna. På vilket sätt detta påverkar arkiven är en stor del av utredningens uppdrag
att ta reda på. Inte minst Riksarkivets och andra arkivmyndigheters (läs Lands- och stadsarkiven) roll i förhållande till andra
myndigheters önskan att själva ta över arkivhanteringen.
En annan punkt i utredningen handlar om hur arkivutbildningen ska förändras för att anpassas till en tid då arkiven i allt större
utsträckning kommer att bestå av digitala filer och inte av pappersvolymer. Samtidigt är det också viktigt att även kommande
generationer arkivarier har en gedigen historisk och samhällsvetenskaplig kunskap.
I det efterföljande estradsamtalet underströk både Bo Peter Persson och Lars Ilshammar vikten av att slå vakt om arkivens
ansvarsområden. Båda såg faror i om arkivens ansvarsområden begränsas då andra aktörer önskar ta över vissa delar av
arkivhanteringen. Vad skulle det till exempel kunna innebära för tillgängligheten, eller för arkivens ekonomi?
Båda var också överens om att det är viktigt att arkivens användare kan påverka vilket av det äldre materialet som prioriteras
då det gäller digitalisering. Inte minst för släktforskare är ju denna fråga av stor vikt.
– Skanningen är inte ett problem. Det stora arbetet, och den stora kostnaden, ligger i att göra det skannade materialet
sökbart och tillgängligt, sa Lars Ilshammar.
– Drömmen för en släktforskare är ju en metadatabas där man kan söka efter en person och få träffar ur flera olika arkiv.
Men dit är det långt, och det kommer att kosta.
En annan kostnad för arkiven i dessa tider är den tekniska utvecklingen. Det som sparas måste hela tiden uppdateras.
Idag är det mycket svårt att spela en skiva från 1920-talet, eftersom det knappast finns utrustning att spela upp 78-varvare på.
Likadant är det med exempelvis tidningar från ca 1880–1920. Pappret är av så dålig kvalitet att det faller sönder om man bläddrar i dem.
Och material från persondatorernas barndom, som sparats på disketter: Hur många har en diskettläsare i sin dator i dag?
Arkiven måste alltså hela tiden gå igenom sina samlingar för att säkerställa att det man sparat är åtkomligt för eftervärlden.
Och detta kostar både tid och pengar.
Därefter var det dags för riksstämman. Som nämnts i inledningen leddes den av Sigvard Jakobsson från Växjö.
Efter inledande formalia levererade förbundsordföranden Erland Ringborg en verkligt god nyhet. I samverkan med
Riksarkivet ska Släktforskarförbundet under nästa år ge ut två nya befolkningsskivor, Sveriges befolkning 2000 och 2010.
Nyheten möttes med spontana applåder och ett sus av förväntan gick genom salen.
Stämningen förbyttes dock strax därpå då stämman skulle ta ställning till förbundsstyrelsens förslag om flerårsplan och
den tidigare aviserade höjningen av föreningarnas medlemsavgifter till förbundet från 12 till 16 kronor per medlem.
DIS ordförande Daniel Berglund påpekade att bugdetförslaget visade på minussiffror som, om inget ändras till 2021,
skulle innebära att Släktforskarförbundet då skulle vara konkursmässigt. Han krävde därför att flerårsbudgeten skulle
avvisas och att förbundsstyrelsen skulle åläggas ett sparkrav på tio procent, samt att medlemsavgifterna skulle hållas
oförändrade tills en mer kostnadsanpassad budget presenterades.
Efter detta följde en stundtals ganska irriterad debatt, där förbundsordföranden Erland Ringborg påpekade att det just
presenterade projektet med befolkningsskivorna 2000 och 2010 kommer att ge en ganska betydande inkomstförstärkning
och förändra de dystra budgetsiffrorna. Debatten utmynnade i att en ganska stor majoritet av stämman efter votering
röstade för att avvisa båda DIS krav. Dock fick styrelsen med sig ett outtalat krav att hålla en bättre balans mellan
utgifter och inkomster i framtida flerårsbudgetar.
Valen gick helt enligt de förslag som valberedningen lade fram, vilket bland annat betyder att Erland Ringborg återvaldes på
två år som ordförande, Bo Peter Persson, Peter Niwong och Viktoria Jonasson återvaldes på två år som ledamöter medan
Hans Olsson från Karlstad nyvaldes på två år.
Hans Egeskog
Bildtext:
Bo Peter Persson, Lars Ilshammar och Erland Ringborg
diskuterade arkivutredningen efter att Lars Ilshammar
först presenterat utredningens uppdrag och några av
de väsentliga punkterna.