Namnen tillbaka i Anbytarforum
Stå för din åsikt! Använd ditt namn då du skriver!
Så kan man
sammanfatta en av portalparagraferna i Anbytarforums skrivregler från starten
1995
fram till förra året. Då ändrade förbundsstyrelsen på reglerna i kölvattnet av
den nya
dataskyddslagstiftningen (GDPR), och bestämde att alla inlägg skulle signeras
med valfri signatur.
Vid årets förbundsstämma i Borås fick man bakläxa. Stämman beslutade att eget
namn ska vara
det som gäller för skribenter på Anbytarforum.
Denna fråga var den
som väckte störst diskussion av alla på årets stämma. Och den blev även föremål
för den
enda voteringen som, med överväldigande tydlig majoritet, förordade en återgång
till den gamla regeln.
Därmed inhöstade också förbundsstyrelsen sitt enda nederlag under stämman, då
man förordat avslag på
motionen, som skickats in av Storstockholms Genealogiska Förening (SSGF).
Ända sedan
Anbytarforum startade 1995 har deltagande i diskussionerna krävt att man anger
sitt namn.
I många andra diskussionsforum på nätet är det vanligt att inläggen undertecknas
med signaturer.
Men dåvarande redaktören Håkan Skogsjö, uppbackad av Släktforskarförbundet,
menade att en seriös diskussion
bäst frodas om alla deltagare står för sina åsikter med sitt namn. Dessutom blir
det enklare att kontrollera en
uppgift om man vet vem som lämnat den och därmed kan kontakta uppgiftslämnaren.
Samtidigt får personen
bakom ett inlägg också äran för att ha lämnat uppgiften.
I släktforskning är det ju en grundförutsättning att alla uppgifter SKA kontrolleras innan de förs vidare.
Dataskyddslagen
Denna namnpolicy har
heller aldrig ifrågasatts förrän GDPR blev aktuellt. Genom lagändringen,
initierad av EU,
blev det mycket större fokus på individens rätt till anonymitet. I sitt svar på
motionen påpekade också
förbundsstyrelsen att man, sedan man förra året ändrade namnskicket på
Anbytarforum från egennamn
till signaturer, har märkt en ökning av nya konton. Det är främst yngre personer
som öppnat konton och
förbundsstyrelsen såg en klar koppling mellan ökningen och det slopade kravet på
öppenhet med sitt namn.
Ändringen skedde
sedan ”åtskilliga” personer hört av sig till förbundet i frågan. På fråga från
Daniel Berglund,
ordförande för DIS, hur många ”åtskilliga” var hade förbundsledningen inget
exakt svar. ”Kanske ett par hundra”
gissades det. Då ska man veta att Anbytarforum idag har ca 33 000 registrerade
konton. Dessutom har ju
många konton avregistrerats genom åren då användarna avlidit eller lämnat
forumet av andra skäl. Men deras
inlägg har legat kvar i Anbytarforum till gagn för efterkommande forskare.
Ulf Berggren, en av
personerna bakom motionen, upprördes över att förbundet genom ändringen gjort
det
omöjligt att spåra många inlägg som skrivits under eget namn. De går nu inte att
hitta eftersom namnen tagits
bort och ersatts med signaturer.
Efter livlig
diskussion fick alltså förbundsstyrelsen bakläxa. Stämman beslutade att namnen
ska tillbaka i forumet.
Hur detta ska genomföras tekniskt ska styrelsen nu ta ställning till.
Ekonomiska svängningar
Vid förra årets
stämma fick förbundsstyrelsen i uppdrag att presentera en lösning för att komma
till rätta med den
ekonomiska budgetobalans som råder i förbundet. Föreningen DIS menade då att
förbundet varje år måste anpassa
utgifterna efter inkomsterna. 2017 var det kraftigt underskott, medan 2018, som
lades till handlingarna på årets stämma,
istället gav ett plusresultat på 200 000 kronor, vilket var 1,5 miljoner bättre
än budget. Orsaken stavas Sveriges dödbok!
Släktforskarförbundets verksamhet vilar i hög grad på inkomsterna från de egna
produkterna, där dödboken är överlägset
viktigaste inkomstkällan. Men den kommer ju inte ut varje år i ny upplaga,
vilket är orsaken till inkomstsvängningarna.
Förbundsstyrelsen
påpekade också detta i den ekonomiska redovisningen, men menade att man över tid
kan hålla
ekonomin i balans.
En konsekvens av
svängningarna har blivit att de samrådskonferenser som tidigare hölls på våren
varje år de senaste åren
har ställts in. Detta var det flera stämmodeltagare som beklagade. Flera olika
förslag luftades, t ex möten via webben eller
regionala konferenser bekostade av föreningarna själva, som sedan utser
delegater till en mindre konferens på riksplanet.
På stämmoordföranden Per-Olof Höögs förslag gavs styrelsen i uppdrag att komma
med förslag på hur samrådet ska bli
bättre i Släktforskarförbundet.
Färre medlemmar
I övrigt var de 129
ombuden från 78 olika föreningar överens om det mesta, från valen till att höja
medlemsavgiften till
20 kronor per medlem från 2020. Ett litet orosmoln är att förbundets
medlemsföreningar under det gångna året har
tappat 3 procent av sina medlemmar. Men samtidigt har 40 procent av
medlemsföreningarna ökat sitt medlemstal.
Hur man ska tolka detta är oklart.
Hans Egeskog
2019-08-27